Årets loppisbesök har inte gett så mycket utdelning. Har inte hittat det där som ger det riktiga loppispirret. Men lördagens snabbloppisvisit gav utdelning. En burk från Uppsala Ekeby för 60 kr. Ett fynd.

Fotade den utomhus för att få dagsljus på bilden. Men man kan då verkligen inte tro att denna är tagen första advent. Var är snön? Saknar julpirret.

För tre år sedan köpte jag ett planteringsbord i tryckimpregnerat trä. Perfekt att förvara trädgårdsredskap och blomkrukor på. Ett bord som även fungerat som fikaförsäljningsbord då vi haft loppis. Och det var vid den senaste loppisen jag insåg att det behövde en behandling. Funderade på att måla det vitt men fick kommentaren från en vän ”Varför inte svart? Så matchar det ju även dina bärbuskestöd från Hasselfors Garden. Och sedan så ser man ju jord mindre på svart än vitt”

Varför tänkte jag inte på det? Det är ju självklart. Så efter bordet var målat gick jag loss på lite trädgårdsbänkar också. Svart bland grönska blir väldigt fint. Hm, det skulle vara rätt så praktiskt att ha detta planteringsbord som avställningsbord vid grillning (och rökning) också. Ett bra-att-ha-bord helt enkelt. Finns på Coop.

Tänka sig. I dag blev lilleman 9 år. Lilleman som har storlek 38 på sina fötter. Kanske kan man inte kalla honom lille längre. Jo, det tycker jag nog ändå. En dags firande är nu slut och allt är bortstökat utom kalasvimplarna. De ska få sitta kvar som semestervimplar. Ballonger i all ära, men vimplar är riktigt min grej. Kan bero på att jag har svårt att blåsa upp ballonger. När jag blåser, och får motstånd, så åker luften tillbaka och jag får ont i något hålrum i käken. En Eva-defekt. Har barndoms-kalas-minnen då alla barnen blåser ballonger, utom Eva för hon får ont i käken. Nu löser jag detta med en ballongpump. Men vimplar behöver varken blås eller pump. Bara knyt. Ett knytkalas kan man väl sammanfatta det hela med :)

Sturehofs krukor är ju magiskt fina. Och härom veckan så ramlade jag över denna blompinne med Sturehofsknopp. Föll pladask och investerade i ett par. De är nu stöd för chokladblomman. Ett presenttips till dig själv eller en vän. Bor du i Skellefteå så kan du shoppa dem hos Haidic.

Denna skylt är det första vi ser när vi tittar ut på morgonen. Samma skylt som vi ser innan vi lägger oss. Och vi är minst sagt påverkade. För att göra en lång historia kort så ska våra tomtgrannar inte bygga på tomten, som jag tidigare skrivit. Så, våra byggplaner ligger på is tills vi vet vad som händer med tomten. Vi hoppas, hoppas, hoppas att det blir vi som köper den. Men i går traskade ett spekulerande par in på gården. Allt blev ännu mera verkligt och gnorken i magen större. Vi tänker inte på något annat nu känns det som. För oss är det inte en ”bara en tomt”. För oss är det en del i vårt dagliga liv. Och platsen där vi blev man och fru för snart tre år sedan.

Håll tummarna med mig. Jag håller mina så att de vitnar.

Har sett att de har kvalitets-REA nu på JT:s Elservice i Skellefteå. De har finfina designlampor, så skynda att fynda. Jag säljer en lampa därifrån på Blocket, så om ni inte fyndar i butiken kan ni fynda med mig. Fyndigt värre.

I höstas fick vi veta att vi skulle få nya grannar. Vad som är speciellt i det här fallet är att de nya grannarna kommer att bygga ett hus framför vårt. Lite chockartat, men vi har vridit och vänt och försökt att hitta positiva bitar i det hela. Och ur detta kom bl a idén att vi skulle ändra vår infart till garaget för att få mer trädgårdstomt. Köra in i garaget mot långsidan i stället.

Den tidigare ägaren av vårt hus gjorde en utbyggnad på garaget för att rymma sin husbil. Skulle vi ha kvar, eller ta bort den utbyggnaden? Vi funderade och funderade vad vi riktigt skulle göra med garagefasaden mot tomten. Och arkitekten kom med en strålande idé. Behåll utbyggnaden och gör ett orangeri. Visst låter det snoffsigt värre? Orangeri. (Orangeri är ett uppvärmt växthus för övervintring av träd av apelsin, fikon, myrten, med mera. Enligt Wikipedia)  Halva garaget blir alltså till bilen och den andra halvan blir orangeri och förråd. Vi kommer att använda det som ett uterum för fikastunder, middagar och mys från vår till höst. Och det är här Ernst skapelse ska få hänga.

Visst ser ni förresten så bra Hasselfors Gardens odlingsvitrin skulle passa till vänster om orangeriet? Nu fick jag vårpirr i magen. Sa ni att det var januari än sa ni? Nåja. Får väl se till att ha det roligt nu i vinter så tiden går fort.

Nu är allt funkis igen och jag är lika glad som pumpan! Varför ligga på ett krånglande webbhotell då mannen fixar så att bloggen kan bosätta sig i katakomberna (läs servern i vår källare). Skulle det bli något fel på sidan nu är supporten väldigt nära… Det kan dock fortfarande vara kvar lite buggar om du följer bloggen via en RSS, beroende på vilken adress du skrev in. Det är denna RSS som gäller.

Man köper ett stycke ljuslykta i valfri kulör. Sedan så klipper man ut värdparets husnummer från ett vinylklisterpapper (finns på färgaffärer) även detta i valfri kulör. Sedan fäster man ett matchande kort på ljuslyktan. Volilá. Ett extra plus är om man hittar ett kort som matchar vaxduken som man själv har hemma…

Hemma igen. Inte så pjåkigt faktiskt. Fast visst saknar jag värmen och semestern från alla måsten. Att bara vara med barnen och goa vänner. De enda beslut man var tvungen att ta var att välja vad man skulle dricka till maten… Riktigt jobbigt.

Så nu är mina batterier fulladdade. Känns bra för när man är borta har måsten och to-do en förmåga att lägga sig i en stor hög. Nåväl. Tog den sedvanliga lunchvandringen på stan i dag. Gick än en gång och sneglade på de fina vimplarna på Åhlens. Kände och klämde. Och slog till. Nu får det vara färdigfunderat. Två kalas närmar sig, så här ska pyntas!